Bottenlöst arg

Det har jag varit idag. På vår hund. Bottenlöst arg men mest rädd.

 

Mimmi valde nämligen att springa ut på isen och jaga en fågel när vi var ute och gick idag. Eftersom jag är livrädd för vårisen så var jag helt övertygad om att hon skulle gå igenom och att jag på avstånd skulle få bevittna hur hon drunknade. En svag is och en totalt döv hund visade sig framkalla en halvt hysterisk matte. Efter en stund hittade hon dessutom ett gäng döda fiskar som någon givmild pimplare lämnat efter sig. Dessa bestämde hon sig såklart för att äta upp samtidigt som hon rullade sig i den fiskindränkta snön. Doften av västkust påminner dock om varm och härlig sommar.

 

Nu på kvällen upptäckte jag att min lilla porslinsängel som alltid står i matsalsfönstret var borta. Ingen hade sett den. Konstigt. Om Mimmi legat på minus hela dagen så ligger hon numera på en stadig nolla. Hon hittade nämligen min lilla ängel ute i trädgården några timmar senare. Bredvid en spade. Bredvid ett gäng vita stenar. På precis samma ställe där Ollisen tidigare idag grävt ner en skattkista. Konstigt. Den har nog flugit dit av sig själv för att markera var skatten var. För ingen hade ju sett den när jag frågade tidigare. Konstigt. 

Ha det gott!