Idag satt jag mig i bilen och åkte till Luleå för att köpa ett barbord som jag hittat på Blocket.
Egentid i bilen i nästan fyra timmar. Bara mina egna tankar och endast mina favoritlåtar dånandes i högtalarna. Vardagslyx!
Eftersom vår stuga inte är så stor så kommer ett smalare bord som detta från EM passa utmärkt. Helt fantastiskt att jag fick tag i en bordsgrupp som ser nästan ny ut för bara 1500 pix istället för 5000... Smidigast av allt var att jag körde förbi EM och beställde en extra pall eftersom vi är fem. Fina fisken!
Förutom att jag är överlycklig över mitt superduperfynd så är jag minst lika glad efter mötet med säljaren. Erika i Luleå.
Hur länge träffas man när man gör upp en Blocketaffär hemma hos någon? Fem minuter? Jag tror jag var där fem minuter. Kanske sju om man räknar med tiden då hon hjälpte mig att bära ner bordet till bilen. Hur kan denna lilla stund resultera i en helt naturlig kram? För det var precis vad som hände.
Minut 0
Jag kliver in i Erikas lägenhet.
Presenterar mig. Blir presenterad för Erikas flickvän. Hej, hej.
Lite prat om lägenheten. Mysig. Var ska ni flytta? Hus. Trevligt.
Minut 2
Jag bär ner stolarna. Tar en stund eftersom det inte finns någon hiss och Erika och flickvännen bor på tredje våningen.
Minut 5
Åhhh ni ska äta sushi? Finns det bra stället som ligger i närheten kvar? Bra. Är det möjligt att jag får hjälp med att bära ner bordet? Tack!
Minut 6
I trappen.
Erika berättar att hon är från Brasilien. Har bott fem år i Finland men träffade sin flickvän som hon blev tokkär i och flyttade till Sverige. Jag berömmer hennes svenska. Hon vill bli bättre. Jag hinner berätta om Kåbdalis. Att vi har en liten stuga. Att jag beställt en extra stol och att det är 15 mil till byn.
Minut 7
Erika och jag stuvar in bord och stolar i bilen. En man kommer och frågar mig vem som ska flytta in i lägenheten. Erika svarar. Vi tittar på varandra och kramar om varandra och önskar lycka till.
Minut 8
Jag sitter kvar en stund i bilen och ler och funderar på vad det är som gör att det känns som att man känner vissa människor trots att de är främlingar.
Sedan åker jag till Sushistället. Beställer åtta bitar och äter i bilen samtidigt som jag kör hem med ett nytt bord och ett oväntat möte i bagaget.
Ha det gott!
Ha det gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar