När man är ensam hemma och befinner sig i värsta magsjuketräsket blir man tårögd av att få höra att man är bäst och att man kan bocka av ytterligare en dag.
När vänner från olika håll skickar sms och frågar om de kan hjälpa till med något svämmar tårarna över.
När mamma kommer med mat och en nytvättad dunjacka känner man sådan otrolig tacksamhet som inte går att beskriva med ord.
När en förkyld och sjuk vän ringer och erbjuder sig att komma och skotta bort all snö inser man hur otroligt lyckligt lottad man är.
Mina vänner, ni är bäst!
KRAM
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar